Upptäckten av Amerika 1492 medförde också upptäckten av cigarrer. Två män ur Columbus besättning stötte på indianer med cigarrliknande rökverk i munnen under en rekognoscering på Haiti eller ev. Cuba (det är oklart vilken av öarna det var.) Senare upptäckare skulle konstatera att cigarrökningen var spridd i ett stort område från Cuba över de västindiska öarna till nuvarande Venezuela, Guyana, Surinam, Franska Guyana, delar av Colombia samt de nordvästra och norra delarna av Brasilien.

Men det var en fransk munk, André Thevet som blev först med mera exakta underrättelser om indianerna och deras rökverk. I en reseskildring från Brasilien 1558 berättar han bl.a. att indianerna använder en ört som de kallar ”petun” , vilken de sköter omsorgsfullt och torkar i sina hyddor. Av örten tar de sedan en viss mängd och vecklar in i ett stort palmblad och gör därav gigantiska rullar, som de tänder på och röker genom näsa och mun. Senare forskning har visat att de hade också kunskapen att fermentera tobaken.

Cigarren ankommer till Spanien och Europa
De tidiga spanska amerikafararna tog med sig cigarrökningen hem till Spanien, där den blev mycket populär på ett tidigt stadium jämfört med övriga Europa. I Sevilla startade den första cigarrfabriken redan 1676. Och först under andra hälften av 1700-talet började cigarrerna långsamt att sprida sig vidare.

Napoleon spelade en viktig roll för cigarrens spridande i Europa. Den franske kejsaren hade 1808 satt sin äldste bror Joseph på den spanska tronen, vilket inte uppskattades av spanjorerna som gjorde uppror. Napoleon skickade en armé för att slå ner upproret och vid sina marscher kors och tvärs genom landet kom soldaterna i kontakt med spanjorerna och deras rökvanor. När Napoleonkrigen var slut hade också cigarrökningen spritt sig till hela Europa.